theresafmartens

Det finns mycket man kan göra. Men idag känns allt tråkigt. Har man haft en fantastisk kväll så blir dagen efter tråkig. Trött blir man å nästan allt känns fel.

 

Imorgon är det dags för att redovisa projektarbetet med fotoutställning. Protest mot kvinnoidealet. Nervöst. Främmande. Har vackra bilder, tagna av en otroligt skicklig fotograf. Men det känns ändå fel. 

 

Jag vill bara gömma mig. Inte komma fram på bra länge. Å sen dessa ögon. Dessa vackra ögon överallt. Om det inte hade varit för dessa ögon så hade jag gömt mig. Dem ända som fått se mig då är familjen. 

 

Mörka djupa ögon hemsöker mig. Om jag ändå kunde få beskåda de i timmar. Jag blir knäsvag av att se så vackra ögon. Borde blivit ögonläkare....

 

Känner att jag vill springa så långt så jag stupar. Bara springa så det värker i kroppen. Den har jag ändå inte så mycket för idag.